bode norden och synden fyels, och vore megett vell-lyd huos some, saa er well att formercke, att alle wourod och praticker vare forelygt icke fordøltt then tyd, och kandt skie slyg hemelige obbenharing gaff dennom arsage, att the saa heefftig tracttett epther Norge, kandt skiee mentte mett Norgge att foo indgang till Danmarck, som formercktiis paa mester Krystoffer, thet hand lood syg høre y blantt andre fynttlig fynantss argelistig formelling, att Danmarck wdi lang tid haffde saatt Sueriieg och Norge paa mumeskaanssenn7), fordy ther som the Norske och Suenske holtt tiilhobe, daa war thet nu mett the Suenskiis mactt rodt tiill att foo Danmarck paa mumeeskanssen, wdi lyge mode brugett hand same oc slige andre ordt, ther hand tinget almuen fraa Danmarck, oc kom dennom til att suere Kong Erick, same ord brugtiis menlyg vdi forne Suenskes och Norskiis tryge omgiengelsse.
Ledyng
Thyne
Ȯde jorder
Som al myssbrug haffuer verett fore arsagett aff tiisse tre rettigheder, thuertt y mod nest gudtz hielp fyndes ther vdi bemeltte trene retiigheder gode rodt tiill att forekome alle forebemeltte waurodtt och messebrug, och foruare syg fore alle the waurood som her effter kandt giiffue skaade och mett muilig wmage eller bessuereng kome altiing y thet beste laaff och brug som thet haaffuer i nogen tiid ther y landett vert best, saa altiing kandt trygeligt vere att forlade syg till foruden alt frøcktt eller fare, kandt och skee mett Norges looff och kresten rett, samtt mett menig adels och almues saamticke och mett gudtz hiielp kruenen tiill dobeltt mere indkome sit forne tre rettigheder och vden nogen wlaglig paaleg eller skaatting, tislygest roligen och mett myndre besuering kand regeris end som thet hamrer syg nu.
